ett steg i barnens utveckling/frigörelse har varit att ge dom mer space o frihet
speciellt 17-åringen
det har kännts sådär – men samtidigt nödvändigt, antar jag…
bla. har dom inte behövt komma hem till middag, vilket egentligen är enda gången man träffas hela familjen (förutom vid familjeråd som oftast är negativa)
i söndagens familjeråd införde vi middagstider för dom igen. så igår åt vi middag allihopa. myysigt. har saknat det. har saknat dom (i vardagen)! ♥
~~~
appropå familjeråd…
hur kommer det sig att vi föräldrar ALLTID står som förlorare, ALLTID drar det kortaste strået…
FÖRLORAR vid alla råd
tid, pengar, löften o energi…
förväntas bli riktigt bra FÖRHANDLARE av dom! särskilt den på 7 år…















måste man juh fundra på när man kan klämma in den i schemat (prem ikväll)